i'm glad i didn't die before i met you

här sitter jag och försöker återberätta gårdagen. men jag kan inte. det går inte att återberätta
lyckoruset som hela kvällen innefanns i mig. jag vet bara att det finns inga stunder som jag
känner mig så levande som när man står framför scenen och ser upp på musiken.
igår såg jag musiken stå där. anders annika salem och lasse. mer musik än så blir det inte.
ni har röster som tränger så djupt in i mig så jag hade kunnat dött när jag stod där
då hade jag åtminstone dött lycklig. jag kan helt enkelt inte förklara. jag älskar er men de
orden räcker inte till. det är större än så. ni gör min dag, eftersom för mig är ni musiken.



PS. anders du är den snyggaste jag vet i hela jävla världen