Upptadering och tankar
Mycket tankar far genom huvudet såhär mot slutet av sommaren. Många jag tycker om är påväg att lämna mig. För att börja med den helt ärligt viktigaste. Mimmi. My sister is leaving, for real. Hon tar sitt pick och pack och flyttar till Stockholm som barnflicka. Stockholm. 15 långa mil härifrån. Visst jag kommer klara mig, jag kommer ha så mycket att göra under hösten så hjärnan kommer vara fullpackad. Men ändå, när man vet att du inte finns här längre så känner jag en stark känsla av obehag. En märklig känsla med tanke på hur många gånger jag verkligen önskat att du skulle flytta härifrån.
Sen har vi nummer två. Sebastian. Jag har skrivit det så många gånger förut. Men jag saknar dig så jävla mycket. varje gång jag ser dig så gör det liksom ont i mig. Bara för jag vet att snart ses vi aldrig aldrig. Kramen jag fick igår ville jag aldrig skulle ta slut. Försökte visa hur mycket jag tycker om dig med den, även om du kanske inte kände det. Men jag kände dig i hela mig älskade älskade vän.Visst jag ska hälsa på dig som vi säger nu. Men vem vet egentligen hur det blir sen? Jag vill liksom flytta med dig. Och jag vill inte att du ska lämna mig. En stor bit av mitt hjärta tar du i alla fall med dig varje gång du åker.
Och till sist, Mackan? drar du också nu? Det kommer inte bli samma sak utan dig. När någon försvinner så förändras allting. Frösåker skolan nästa år kommer antagligen bli det sämsta året någonsin. Vem ska man vara med nu? Så mycket frågor som far runt i huvudet.
Det enda jag vet är att jag lämnar det här känslofyllda och helt ärligt ganska jobbiga året bakom mig. Tar nya tag som elevrådsordförande och kanske försöker vara en lite diskretare människa nästa år. Vill inte längre sticka ut. Inte vara en sån som syns. Vill bara vara mig. Året som varit tänker jag försöka glömma. Det finns inte en enda sak som hänt som jag vill minnas. Så jag ska försöka glömma det svåraste året i hela mitt liv. Och den märkligaste sommaren. Sommaren som aldrig blev som man trodde.
Nu när jag tänker krypa ner i soffan bredvid mimmi och titta på ännu ett greys anatomy avsnitt
så känns det okej. Första dagen på hela sommaren som familjen åt middag tillsammans i kvällssolen.
Tack gud, ibland älskar du mig. Tyvärr älskar inte jag dig för jag älskar aldrig längre. Jag har slutat
med kärlek och jag tänker aldrig mer bli kär. Men tycka om kan man kanske lyckas med.
Hejdå Bloggen.
Sen har vi nummer två. Sebastian. Jag har skrivit det så många gånger förut. Men jag saknar dig så jävla mycket. varje gång jag ser dig så gör det liksom ont i mig. Bara för jag vet att snart ses vi aldrig aldrig. Kramen jag fick igår ville jag aldrig skulle ta slut. Försökte visa hur mycket jag tycker om dig med den, även om du kanske inte kände det. Men jag kände dig i hela mig älskade älskade vän.Visst jag ska hälsa på dig som vi säger nu. Men vem vet egentligen hur det blir sen? Jag vill liksom flytta med dig. Och jag vill inte att du ska lämna mig. En stor bit av mitt hjärta tar du i alla fall med dig varje gång du åker.
Och till sist, Mackan? drar du också nu? Det kommer inte bli samma sak utan dig. När någon försvinner så förändras allting. Frösåker skolan nästa år kommer antagligen bli det sämsta året någonsin. Vem ska man vara med nu? Så mycket frågor som far runt i huvudet.
Det enda jag vet är att jag lämnar det här känslofyllda och helt ärligt ganska jobbiga året bakom mig. Tar nya tag som elevrådsordförande och kanske försöker vara en lite diskretare människa nästa år. Vill inte längre sticka ut. Inte vara en sån som syns. Vill bara vara mig. Året som varit tänker jag försöka glömma. Det finns inte en enda sak som hänt som jag vill minnas. Så jag ska försöka glömma det svåraste året i hela mitt liv. Och den märkligaste sommaren. Sommaren som aldrig blev som man trodde.
Nu när jag tänker krypa ner i soffan bredvid mimmi och titta på ännu ett greys anatomy avsnitt
så känns det okej. Första dagen på hela sommaren som familjen åt middag tillsammans i kvällssolen.
Tack gud, ibland älskar du mig. Tyvärr älskar inte jag dig för jag älskar aldrig längre. Jag har slutat
med kärlek och jag tänker aldrig mer bli kär. Men tycka om kan man kanske lyckas med.
Hejdå Bloggen.
Kommentarer
Postat av: Mimmi
Om du har slutat älska, så kan jag älska åt dig. För jag älskar, älskar, älskar dig så mycket att jag kan älska för två!
Postat av: Mimmigen
PS. alltså sthlm är typ ett annat län, visst.. men vi ärju bara ett stonecasst awwaay!
Trackback